Difenokonazol, tebukonazol, propikonazol, epoxikonazol och flusilazol har hög PK-prestanda, vilket triazol är bättre för sterilisering?

Baktericidalt spektrum: difenokonazol > tebukonazol > propikonazol > flusilazol > epoxikonazol

Systemisk: flusilazol ≥ propikonazol > epoxikonazol ≥ tebukonazol > difenokonazol

Difenokonazol: ett brett spektrum fungicid med skyddande och terapeutiska effekter, och har goda effekter på antraknos, vitröta, bladfläckar, mjöldagg och rost.

Tebuconazole: ett brett spektrum fungicid med tre funktioner: skydd, behandling och utrotning.Den har ett brett bakteriedödande spektrum och en långvarig effekt.Utrotningseffekten är stark, steriliseringen är snabb och utbytet av spannmålsgrödor är mer uppenbart.Det är bättre att främst rikta in sig på fläckar (bladfläckar, brunfläckar etc.).

 

Difenokonazol

Propiconazol: en brett spektrum fungicid, med skyddande och terapeutiska effekter, med systemiska egenskaper.Det används huvudsakligen för att bekämpa bladfläckar på bananer och appliceras mest i de tidiga stadierna av sjukdomen.Effekten är snabb och våldsam

 

Epoxikonazol: ett brett spektrum fungicid med både skyddande och terapeutiska effekter.Det används mer i fält och södra fruktträd, och det är bättre för rost och bladfläcksjuka hos spannmål och bönor.

 

Flusilazol: den mest aktiva fungiciden, med speciella effekter på skorv

 

Säkerhet: Difenokonazol > Tebukonazol > Flusilazol > Propiconazol > Exiconazol

 

Difenokonazol: Difenokonazol ska inte blandas med kopparpreparat, annars kommer det att minska effekten.

 

Tebukonazol: Vid höga doser har det uppenbar hämmande effekt på växttillväxt.Den bör användas med försiktighet under fruktexpansionsperioden och bör undvika känsliga perioder som blomningsperioden och ungfruktperioden för grödor för att undvika fytotoxicitet.

 

Propiconazole: Det är instabilt under höga temperaturer, och den kvarvarande effektperioden är cirka 1 månad.Det kan också orsaka fytotoxicitet för vissa tvåhjärtbladiga grödor och enskilda sorter av druvor och äpplen.De vanligaste fytotoxiska symtomen på bladsprejning med propikonazol är: Ung vävnad är härdad, spröd, lätt att bryta, förtjockade löv, mörknade löv, stillastående växttillväxt (orsakar i allmänhet inte tillväxtstopp), dvärgväxt, vävnadsnekros, kloros, perforering, etc. Fröbehandling kommer att fördröja knopp av hjärtblad.

 

Epoxikonazol: Det har god systemisk och kvarvarande aktivitet.Var uppmärksam på dosering och klimat när du använder det, annars är det benäget att få fytotoxicitet.Det kan orsaka fytotoxicitet för meloner och grönsaker.På tomat kommer det att leda till tomattoppar och mjuka frukter.Uttorkning, vanligtvis används för att främja ris, vete, bananer, äpplen kan också användas efter att ha packats.

 

Flusilazol: Det har stark systemisk ledningsförmåga, permeabilitet och fumigationsförmåga.Flusilazol varar länge och är benägen för kumulativ toxicitet.Det rekommenderas att använda det med intervaller på mer än 10 dagar.

 

Snabbverkande: flusilazol > propikonazol > epoxikonazol > tebukonazol > difenokonazol.

Hämmande kontrast till växttillväxt

 

tebukonazol

 

 

Triazolfungicider kan hämma syntesen av gibberelliner i växter, vilket resulterar i långsam tillväxt av planttoppar och förkortade internoder.

 

Hämmande styrka: Epoxikonazol > Flusilazol > Propikonazol > Dinikonazol > Triazolon > Tebukonazol > Myklobutanil > Penkonazol > Difenokonazol > Tetraflukonazol

 

Jämförelse av effekter på antraknos: difenokonazol > propikonazol > flusilazol > mykonazol > dikonazol > epoxikonazol > penkonazol > tetraflukonazol > triazolon

 

Jämförelse av effekter på bladfläckar: epoxikonazol > propikonazol > fenkonazol > difenokonazol > tebukonazol > myklobutanil


Posttid: 2022-aug-12